Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner

I avsnittet nämns att beredningen av propositionen beror på en EU-rättsakt (direktiv) som förutsätter genomförande eller en EU-rättsakt (förordning) som förutsätter kompletterande bestämmelser.

I avsnittet kan det ges en kort beskrivning av orsakerna till att EU-rättsakten antagits, om det behövs för att de förslag som ingår i propositionen ska förstås. I avsnittet om beredningen av propositionen (1.2 Beredning) finns länkar till de viktigaste arbetsdokumenten i samband med EU-rättsakten. De visar i allmänhet tillräckligt tydligt varför rättsakten antagits.

Om det utöver genomförandebestämmelser eller kompletterande bestämmelser föreslås bestämmelser som endast har nationella orsaker, ska detta faktum och orsakerna föras fram på det sätt som anges i huvudavsnitt IV.

Avsnittet kan delas in i underrubriker, t.ex. på nedan angivet sätt.

I avsnittet beskrivs kort hur EU-rättsakten beretts inom EU. Länkar till EU-organens viktigaste arbetsdokument tas in. Sådana dokument är i synnerhet kommissionens förslag till EU-rättsakt, konsekvensbedömningar och sammandrag av samråd med berörda parter. Här är det också möjligt att presentera dokument som hänför sig till faser som föregått förslaget till EU-rättsakt, såsom det offentliga samråd som kommissionen eventuellt ordnat kring frågan.

I avsnittet är det dessutom ofta önskvärt med en beskrivning av Finlands viktigaste mål för förhandlingarna och hur förslaget till EU-rättsakt behandlats i Finland. Länkar till centrala nationella dokument som gäller beredningen ska tas in i propositionen. Sådana dokument är i synnerhet U-skrivelser och en eventuell E-skrivelse samt kompletterande skrivelser, utlåtanden av riksdagsutskott och sammandrag av samråd med berörda parter. Propositionen kan innehålla länkar också till de nationella dokument som föregått antagandet av förslaget till EU-rättsakt, såsom Finlands svar på kommissionens offentliga samråd.

I avsnittet redogörs för beredningen av den proposition som gäller genomförandet av EU-rättsakten eller de bestämmelser som kompletterar EU-rättsakten samt de handlingar som uppkommit under de olika beredningsfaserna, på samma sätt som i en proposition med grundläggande struktur.

Som en del av beredningen beskrivs dessutom kort eventuellt samarbete med kommissionen och andra medlemsstater under genomförandefasen.

I avsnittet presenteras EU-rättsaktens (direktivets eller förordningens) målsättning och huvudsakliga innehåll, vid behov enligt ärendegrupp och med mellanrubriker som beskriver innehållet. Av målsättningen framgår i allmänhet också rättsaktens konsekvenser.

Innehållet i EU-rättsakten tas upp i avsnittet i den utsträckning det är ändamålsenligt med tanke på de bestämmelser som föreslås i propositionen.

Det bör särskilt nämnas huruvida EU-rättsakten medger nationellt handlingsutrymme vid genomförandet. Handlingsutrymmet kan framgå på olika sätt. Ett direktiv kan t.ex. i ett visst ärende förutsätta fullständig harmonisering och i ett annat ärende minimiharmonisering. I det senare fallet ges medlemsstaterna handlingsutrymme vid genomförandet. Handlingsutrymmet kan också komma till uttryck så att medlemsstaten har getts möjlighet att välja något av de alternativ som anges i EU-rättsakten eller möjlighet att avvika från vissa bestämmelser i den. Om EU-rättsakten medger handlingsutrymme, ska ramarna för handlingsutrymmet beskrivas i fråga om varje bestämmelse. Särskild vikt ska fästas vid bestämmelser som är av betydelse för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. (Se t.ex. GrUU 1/ 2018 rd, s. 3, GrUU 2/2018 rd, s. 4–5, GrUU 29/2018 rd, s. 3 och GrUU 48/2018 rd, s. 6–7.)

I avsnittet ges en kort beskrivning också av de bemyndiganden som eventuellt ingår i EU-rättsakten och som gäller till kommissionen delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter, dvs. befogenhet att anta delegerade rättsakter och genomförandeakter.

I avsnittet beskrivs kort det nationella nuläget med avseende på dess betydelse för propositionen, dvs. lagstiftning och praxis. Dessutom anges till vilken del EU-rättsakten förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen. Det redogörs också för vilka begränsningar grundlagen med sina bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter, lagstiftningen i övrigt och Finlands rättsordning innebär för genomförandet eller kompletteringen av EU-rättsakten.

Det bör också redas ut vilka bestämmelser i EU-rättsakten som inte förutsätter ändring av lagstiftningen, och berättas varför så anses vara fallet. Det kan t.ex. vara fråga om en situation då endast en del av artiklarna i ett direktiv förutsätter ny nationell lagstiftning, eftersom den gällande nationella lagstiftningen i övriga avseenden redan anses uppfylla kraven i direktivet. Det ska då för varje artikel förklaras hur den gällande lagstiftningen uppfyller dessa krav. Detta gäller också en förordning som förutsätter kompletterande bestämmelser.

Avsnittet ska också ta fram sådana eventuella behov av ändringar i lagstiftningen som har endast nationella orsaker.

I avsnittet ska det kort förklaras till vilken del de föreslagna bestämmelserna beror på bestämmelser i en EU-rättsakt som förutsätter genomförande eller komplettering och till vilken del regleringen eventuellt föreslås endast av nationella orsaker.

Det ska förklaras hur bestämmelserna i EU-rättsakten föreslås bli genomförda. Det viktiga är att ange till vilken del propositionen bygger på sådan EU-lagstiftning som inte medger nationellt handlingsutrymme vid genomförandet. Likaså anges hur det handlingsutrymme som eventuellt ingår i EU-rättsakten föreslås bli utnyttjat, och förslaget motiveras. I synnerhet om det föreslås sådan reglering som överskrider miniminivån i EU-rättsakten, ska detta nämnas och regleringen motiveras. Om det föreslås att handlingsutrymmet inte utnyttjas, ska också detta nämnas.

I enlighet med anvisningarna för en proposition med grundläggande struktur tas det i propositionen in en kort översikt av de huvudsakliga konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen.

I fråga om de bedömda konsekvenserna gäller det att föra fram vilka som beror på bestämmelser som föreslås för att genomföra en EU-rättsakt eller för att anta kompletterande reglering i samband med en EU-rättsakt och vilka som eventuellt beror på bestämmelser som föreslås endast av nationella orsaker.

När propositionens konsekvenser förs fram måste man också redogöra för hur utnyttjandet av handlingsutrymmet antas påverka de grundläggande och mänskliga rättigheterna, i synnerhet till den del EU-rättsakten medger nationellt handlingsutrymme. Om det t.ex. föreslås nationell reglering som överskrider miniminivån i EU-rättsakten, är det viktigt att klarlägga regleringens konsekvenser.

En länk till de bedömningar som publicerats i fråga om EU-rättsaktens konsekvenser finns i avsnitt 1.2, som gäller beredning. Om en proposition utarbetas i syfte att komplettera en EU-rättsakt som är direkt förpliktande för medlemsstaterna, såsom en förordning, kan det i vissa fall finnas anledning, om det behövs för att beskriva och förstå konsekvenserna av den kompletterande lagstiftning som föreslås, att koncist presentera också vilka konsekvenser den direkt förpliktande förordningen och den kompletterande lagstiftningen väntas få tillsammans.

I avsnittet nämns andra huvudsakliga handlingsvägar som varit aktuella och vilka konsekvenser de väntats få i synnerhet till den del EU-rättsakten medger nationellt handlingsutrymme vid genomförandet.

I avsnittet ska det vid behov och i möjligaste mån utredas hur andra medlemsstater – i synnerhet de övriga nordiska länderna – planerar att utföra eller har utfört de genomförandeåtgärder som hänför sig till EU-rättsakten. En utredning är befogad i synnerhet i fråga om de bestämmelser i EU-rättsakten som medger handlingsutrymme vid genomförandet.

Det är viktigt att föra fram på vilket sätt utlåtandena om propositionsutkastet har inverkat på propositionens slutliga innehåll, i synnerhet när en EU-rättsakt som förutsätter genomförandeåtgärder innehåller handlingsutrymme och det i remissvaren förts fram synpunkter på utnyttjandet av det.

I en proposition där sakinnehållet inte är omfattande kan specialmotiveringen tas in i avsnitt 4.1, som gäller de viktigaste förslagen.

I avsnittet redogörs för hur bestämmelserna i den föreslagna lagen och bestämmelserna i EU-rättsakten motsvarar varandra.

Det rekommenderas att en proposition som gäller genomförande av ett direktiv åtföljs av en bilaga i form av en tabell som åskådliggör hur direktivet föreslås bli genomfört.

Om en del av bestämmelserna i ett direktiv genomförs genom bestämmelser på lägre nivå än lag, nämns i motiveringen till vilken del ett sådant tillvägagångssätt kan komma att bli aktuellt. Detsamma gäller också när den kompletterande reglering som förutsätts i en förordning genomförs.

Se proposition med grundläggande struktur, huvudavsnitt IV, avsnitt 9.

Beroende på situationen nämns i detta avsnitt också eventuella åtgärder för verkställighet och uppföljning på EU-nivå. En EU-rättsakt kan innehålla t.ex. en så kallad översynsklausul enligt vilken kommissionen efter en viss tid ska undersöka hur EU-rättsakten fungerar. I EU-rättsakten kan det dessutom krävas att medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur lagstiftningen fungerar.

Se proposition med grundläggande struktur, huvudavsnitt IV, avsnitt 11.

Se proposition med grundläggande struktur, huvudavsnitt IV, avsnitt 12.

En kläm i en proposition som gäller genomförande av ett direktiv skrivs enligt följande exempel:

Eftersom direktivet – – – innehåller bestämmelser som föreslås bli genomförda genom lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag:

En kläm i en proposition som gäller komplettering av en förordning skrivs enligt följande exempel:

Eftersom förordningen – – innehåller bestämmelser som föreslås bli kompletterade genom lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Om det i samma proposition föreslås genomförande av så många direktiv eller komplettering av så många förordningar att en uppräkning av dem skulle göra klämmen otymplig, kan klämmen skrivas till exempel på följande sätt:

Eftersom direktiven (och förordningarna) – – innehåller bestämmelser som föreslås bli genomförda genom lag (och föreslås bli kompletterade genom lag), föreläggs riksdagen följande lagförslag: