Finlex

Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner

Handbok i hur man skriver goda propositioner

Voit linkittää suoraan otsikkoon kopioimalla osoitteen selaimen osoitepalkista.

IV Grundläggande struktur för en proposition

Struktur

  1. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
  2. Innehåll
  3. MOTIVERING
  4. 1 Bakgrund och beredning
    1. 1.1 Bakgrund
    2. 1.2 Beredning
  5. 2 Nuläge och bedömning av nuläget
  6. 3 Målsättning
  7. 4 Förslagen och deras konsekvenser
    1. 4.1 De viktigaste förslagen
    2. 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna
  8. 5 Alternativa handlingsvägar
    1. 5.1 Handlingsalternativen och deras konsekvenser
    2. 5.2 Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet
  9. 6 Remissvar
  10. 7 Specialmotivering
  11. 8 Bestämmelser på lägre nivå än lag
  12. 9 Ikraftträdande
  13. 10 Verkställighet och uppföljning
  14. 11 Förhållande till andra propositioner
    1. 11.1 Samband med andra propositioner
    2. 11.2 Förhållande till budgetpropositionen
  15. 12 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
  16. Kläm
  17. LAGFÖRSLAG
  18. BILAGA/BILAGOR
  19. Parallelltext/Parallelltexter
  20. Förordningsutkast
  21. Andra bilagor

Propositionens rubrik

Rubriken kan bestå av rubrikerna på nya lagar eller på lagar som föreslås bli ändrade.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om statlig finansiering för främjande av filmkulturen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av strafflagen, 10 kap. i tvångsmedelslagen och 5 kap. i polislagen

En rubrik genom vilken lagen specificeras ska alltid användas om det i propositionen inte föreslås något annat än att lagen eller några bestämmelser i den upphävs.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om hundskatt

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av 57 a § i markanvändnings- och bygglagen

Det är också möjligt att använda en rubrik som tar fasta på den viktigaste lagen i propositionen och hänvisa till de övriga lagar som ingår i den.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och till lagar som har samband med den

Om propositionen innehåller flera helt nya lagar eller lagar som ändras, kan propositionen ges en rubrik som beskriver dess innehåll.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om tredimensionella fastigheter

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

En proposition ska inledas med ett sammandrag av innehållet.

Där anges de viktigaste målen för och det huvudsakliga innehållet i den föreslagna lagstiftningen samt eventuell anknytning till regeringsprogrammet och regeringens prioriterade områden. Sammandraget är en kort översikt och påminner om ett pressmeddelande.

Sammandraget får inte innehålla motiveringstext, inte heller uppgifter om detaljer.

Sammandraget ska skrivas på ett klart och tydligt allmänspråk. I synnerhet juridiska termer och andra fackspråkliga uttryck ska undvikas. Hänvisningar till bestämmelser skrivs inte ut. Inte heller författningsnummer eller hänvisningar till riksdagshandlingar tas in i texten.

Sammandraget får inte vara längre än en sida. I propositioner med ett mindre omfattande innehåll räcker det med några meningar.

Sammandraget inleds med att de lagar som föreslås i propositionen räknas upp. Samtliga lagars rubriker nämns. Om förteckningen över lagrubriker då skulle bli väldigt lång, räcker det med att nämna rubriken på en eller flera av de lagar som är mest betydande med tanke på helheten. För de övriga anges antalet.

I denna proposition föreslås det att utsökningsbalken, lagen om stämningsmän, lagen om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel och samiska språklagen ändras. Lagen om Riksfogdeämbetet och lagen om landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland upphävs.

I sammandraget nämns huruvida propositionen hänför sig till budgetpropositionen.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den.

Det ska av sammandraget framgå när det är tänkt att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft. Ikraftträdandetidpunkten ska om möjligt uppges som ett datum.

Den föreslagna lagen/De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 april 2020.

Innehåll

Efter det huvudsakliga innehållet följer vanligen en innehållsförteckning. Om rubrikerna är få, behövs ingen innehållsförteckning.

MOTIVERING

1 Bakgrund och beredning

1.1 Bakgrund

Som bakgrund räcker det med en kort redogörelse för vad som lett till beredningen av propositionen. Det är viktigt att konstatera på vilket sätt propositionen anknyter till regeringsprogrammet och regeringens prioriterade områden.

Andra bakomliggande orsaker till beredningen utöver regeringsprogrammet eller något av regeringens politikprogram kan t.ex. vara ett uttalande av riksdagen, ett ställningstagande i ett utlåtande av ett riksdagsutskott, ett budgetförslag som förutsätter ändring av lagen, ett avgörande av en domstol, en observation av en laglighetsövervakare eller ett initiativ av en berörd part eller en myndighet som svarar för verkställandet. Beredningen kan ha inletts också på ett ministeriums initiativ t.ex. utifrån insamlad information, undersökningar eller utredningar eller uppföljning av hur lagstiftning verkställts eller av dess konsekvenser.

Nuläget i lagstiftningen samt i myndighets- och domstolspraxis beskrivs i avsnitt 2 (Nuläge och bedömning av nuläget), där det också redogörs för eventuella undersökningar i ärendet. De handlingsmodeller som utgjort alternativ till de förslag som ingår i propositionen behandlas i avsnitt 5.1 (Handlingsalternativen och deras konsekvenser).

1.2 Beredning

I avsnittet redogörs för beredningen av propositionen och det material som uppkommit under de olika faserna av beredningen. (Se Processhandbok för lagberedningen.) Om bakgrunden på ett naturligt sätt framgår av avsnittet om beredningen, kan avsnitten slås samman under ”Bakgrund och beredning”.

I avsnittet anges vilka organ (kommittéer, kommissioner, arbetsgrupper) som har berett ärendet och i vilket skede de gjort det. Det ska också allmänt tas upp vilka aktörer som blivit ombedda att avge utlåtande; har t.ex. arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer, organisationer som företräder små och medelstora företag, myndigheter eller miljöorganisationer fått yttra sig. Dessa aktörer framgår specificerat av den begäran om utlåtande som finns på den offentliga sidan i Projektportalen. Det ska också anges vilka andra höranden som ordnats under de olika faserna av beredningen. Om rådet för bedömning av lagstiftningen har bedömt propositionsutkastet, skall även detta nämnas. Likaså ska lagstadgade höranden nämnas. (Se Hörande vid författningsberedning.)

En presentation av innehållet i de kommentarer som inkommit via utlåtanden och höranden och hur de beaktats tas in senare i avsnitt 6 (Remissvar).

Om det redan tidigare har utarbetats en proposition i samma ärende, och den propositionen har återkallats, förfallit eller förkastats, ska också det nämnas här.

Avsnittet ska innehålla uppgifter om

  • de handlingar som gäller initiativet i fråga
  • beslut om tillsättande av de organ som berett ärendet och beslut genom vilken deras tidsfrist har förlängts
  • betänkanden och promemorior av de organ som berett ärendet
  • begäranden om utlåtande
  • utlåtanden, även av rådet för bedömning av lagstiftningen
  • lagstadgade höranden som gäller ärendet
  • ett sammandrag eller en sammanställning av utlåtandena
  • de riksdagshandlingar som gäller ärendet
  • eventuella särskilda utredningar.

Ovan uppräknade uppgifter ges bäst genom att det till propositionen fogas en länk till de projektuppgifter som tagits in i Projektportalen och där handlingarna finns tillgängliga. I den mån uppgifterna inte framgår av den offentliga sidan i Projektportalen, tas det i propositionen efter länken in länkar till handlingarna i fråga. Handlingarna ska vara noggrant specificerade.

I fråga om material som inte är länkat till Projektportalen eller direkt till propositionen ska det anges var materialet kan fås. Hänvisning till de källor som använts vid beredningen ges i samband med motiveringstexten.

2 Nuläge och bedömning av nuläget

I avsnittet beskrivs kort nuläget med avseende på dess betydelse för propositionen och förs fram vad som fungerar i det rådande läget och vilka problem eller missförhållanden som fordrar ändringar.

Propositionens målsättning beskrivs i avsnitt 3 (Målsättning) och de viktigaste förslagen i avsnitt 4.1 (De viktigaste förslagen).

I fråga om nuläget ska lagstiftningen samt myndighets- och domstolspraxis samt annan praxis presenteras. Likaså presenteras undersökningsdata som anknyter till ärendet och vilka källor som då använts. Om källorna är många, är det möjligt att skriva in en sammanställning av undersökningen tillsammans med källorna i den promemoria som det hänvisas till i propositionen.

Det ska även anges hur EU-rätten och internationella förpliktelser som är bindande för Finland inverkar på nuläget. Vid behov ges en redogörelse för praxis i EU-domstolen samt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella domstolar med tanke på nuläget.

Det finns i allmänhet inte anledning att redogöra för hur gällande lagstiftning uppstått eller utvecklats. Om dock bakgrunden till lagstiftningen behöver föras fram för att de förslag som ingår i propositionen ska kunna förstås, är det möjligt att länka till tidigare propositioner i stället för att upprepa innehållet i dem. I samband med länken anges vilket avsnitt i den tidigare propositionen hänvisningen gäller.

Om det saknas lagstiftning på det område som de viktigaste förslagen omfattar, finns det skäl att nämna detta.

Om det i propositionen förekommer ärendegrupper som särskilt kan urskiljas, är det bra att presentera dem var och en som egna avsnitt med egna mellanrubriker. Detta gäller i synnerhet om propositionen är omfattande. En indelning enligt ärendegrupper har använts bl.a. i regeringens proposition om förenkling av rättsprocesserna i de allmänna domstolarna (RP 200/2017 rd), där olika slags metoder för förenkling av rättsprocesserna presenteras med egna mellanrubriker under de avsnitt som gäller bedömningen av nuläget, förslagen och propositionens konsekvenser.

3 Målsättning

I avsnittet beskrivs kortfattat propositionens huvudsakliga samhälleliga målsättning och målsättning i övrigt. Målen ska anges så konkret att lagens betydelse för uppnåendet av dem kan förstås.

De handlingsmodeller som föreslås för att målen ska uppnås beskrivs i avsnitt 4.1 (De viktigaste förslagen).

4 Förslagen och deras konsekvenser

4.1 De viktigaste förslagen

I avsnittet anges i huvuddrag vad som föreslås för att målen ska nås och varför förslaget är en motiverad handlingsmodell i detta avseende.

De konsekvenser som propositionen beräknas medföra presenteras först i avsnitt 4.2 (De huvudsakliga konsekvenserna) medan alternativa handlingsmodeller för uppnåendet av målen presenteras i avsnitt 5 (Alternativa handlingsvägar).

När de viktigaste förslagen beskrivs är det skäl att hålla i minnet att specialmotiveringen ska skrivas separat. De viktigaste förslagen bör därför presenteras så att en viss allmän nivå bibehålls. Detaljerna behandlas inte förrän i specialmotiveringen.

Ett undantag utgör det fall då propositionen har ett mindre omfattande sakinnehåll. Då skrivs specialmotiveringen in i föreliggande avsnitt. Om det i propositionen t.ex. endast föreslås en ändring av ett och samma ord i flera bestämmelser i texten, räcker det att redogöra för ändringen i de viktigaste förslagen och specificera de lagar och bestämmelser som föreslås bli ändrade.

Om förslagen gäller sakkomplex som kan fungera fristående, är det bra om de också motiveras och får mellanrubriker utifrån sakkomplexen. Detta gäller speciellt om propositionen är omfattande.

4.2 De huvudsakliga konsekvenserna

Propositionens konsekvenser bedöms i enlighet med anvisningarna för konsekvensbedömning av lagförslag (se Konsekvensbedömning av lagförslag, Anvisningar). I den handboken beskrivs utifrån olika kategorier av konsekvenser vad som i praktiken avses med olika konsekvenser, hur olika konsekvenser kan bedömas samt vilka metoder och informationskällor som kan utnyttjas vid bedömningen.

I propositionen ges en koncis översikt av de huvudsakliga konsekvenserna av den lagstiftning som föreslås, såsom betydande följder av att den föreslagna regleringen börjar tillämpas. Om propositionen inte väntas få någon viss typ av konsekvenser, nämns detta i allmänhet inte. Ett undantag utgör ekonomiska konsekvenser: om propositionen inte bedöms få ekonomiska konsekvenser, ska detta nämnas särskilt. Detsamma gäller även andra viktiga slag av konsekvenser, till exempel konsekvenser för jämställdheten mellan könen, om propositionen är sådan att konsekvenserna i fråga har bedömts, men bedömningen visar att sådana uppenbarligen inte finns.

Många samhälleliga konsekvenser har samband med tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I avsnittet ges en bedömning också av dessa konsekvenser, med utgångspunkt i hur de konkret påverkar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna t.ex. när det gäller medborgarnas ställning, förhållanden och verksamhetsmöjligheter.

De kategorier av konsekvenser som nämns i handboken om konsekvensbedömning kan användas som mellanrubriker i översikten. De konsekvenser som bedöms hänföra sig till de grundläggande och mänskliga rättigheterna kan få ett eget underavsnitt under de samhälleliga konsekvenserna och ges rubriken ”Konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna”.

Översikten kan åskådliggöras med tabeller och grafiska presentationer.

Om det har gjorts en separat utredning om konsekvensbedömningen, räcker det att i propositionen ta in ett sammandrag av de bedömda konsekvenserna. I propositionen hänvisas då till utredningen, som länkats till den offentliga sidan i Projektportalen.

Översikten ska ta upp de centrala resultaten av bedömningen samt hur konsekvenserna har bedömts, vilka informationskällor som har använts samt vilka osäkerhetsfaktorer som är förknippade med bedömningen.

Om propositionen hänför sig till budgetpropositionen 1, anges i samband med redogörelsen för propositionens ekonomiska konsekvenser på vilket sätt lagförslaget hänför sig till budgetpropositionen. Förslagets samband med budgetpropositionen ska uttryckligen nämnas också i avsnittet om propositionens samband med andra propositioner.

De konsekvenser som bedömts hänföra sig till de grundläggande och mänskliga rättigheterna ska tas upp i detta avsnitt, men propositionens förhållande till grundlagen och en bedömning av behandlingsordningen skrivs in först i avsnitt 12 (Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning).

Hur man avser att följa upp hur lagen fungerar efter ikraftträdandet behandlas i avsnittet om verkställighet och uppföljning (avsnitt 10).

5 Alternativa handlingsvägar

5.1 Handlingsalternativen och deras konsekvenser

De handlingsmodeller som föreslås för att målen ska uppnås beskrivs i avsnitt 4.1 (De viktigaste förslagen). I föreliggande avsnitt beskrivs vilka huvudsakliga handlingsalternativ för uppnåendet av målen som har övervägts i det skede då beredningen av ärendet inleddes eller under beredningen. Här jämförs vilka konsekvenser de väntas få. Vikt måste fästas vid att de handlingsmodeller som föreslagits i utlåtandena och i samband med andra höranden beskrivs.

När alternativen beskrivs är det viktigt att utifrån konsekvensbedömningen av beslutsalternativen motivera varför propositionens målsättning inte anses bli uppnådd lika väl genom de beskrivna handlingsalternativen som genom det alternativ som föreslås. Även alternativet att inget görs tas vid behov med i jämförelsen av alternativen.

5.2 Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

I propositionen ska det vid behov tas in en kort beskrivning av vad andra länder, såsom de nordiska länderna och EU:s medlemsländer, eventuellt har gjort för att uppnå liknande mål. I allmänhet bör översikten endast inbegripa sådana länder som i fråga om rättsordning och -kultur är så lika Finland att deras handlingsmodeller över huvud taget kan övervägas i Finland. Om det förslag som ingår i propositionen dock har sitt ursprung i ett annat slag av land, ska också detta land presenteras i beskrivningen.

Om översikten är av ringa betydelse med tanke på det ärende som behandlas, kan den skrivas allmänt och främst ta fasta på slutledningarna. Likaså kan översikten vara av allmän karaktär om ärendet redan har behandlats i ett tidigare publicerat arbetsdokument, såsom i ett kommittébetänkande eller ett arbetsgruppsbetänkande. I avsnittet specificeras då betänkandet och säkerställs att det finns en länk till den i den offentliga sidan i Projektportalen eller annars i avsnittet om beredningen.

6 Remissvar

Syftet med avsnittet är att ge läsaren en klar uppfattning om hur olika aktörer förhållit sig till reformen under beredningen och på vilket sätt höranden, även ett utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen, har inverkat på propositionens innehåll. (Se Hörande vid författningsberedning.)

I avsnittet redogörs för huvudlinjerna i utlåtandena och de synpunkter av betydelse som förts fram vid hörandena. Åsikter både för och mot propositioner tas upp. På vilket sätt betydelsefulla synpunkter har beaktats eller varför de inte beaktats ska också motiveras. Detta förbättrar förutsättningarna för en mångsidig debatt kring frågan i riksdagen och i offentligheten.

En länk till Projektportalen, där det tagits in ett sammandrag eller en sammanställning av remissvaren och ett eventuellt utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen, finns i avsnitt 1.2 (Beredning).

Om rådet för bedömning av lagstiftningen har avgivit ett utlåtande om propositionsutkastet, ska huvudpunkterna i utlåtandet och det sätt på vilket utlåtandet har beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen tas upp i samband med remissvaren i ett eget underavsnitt ”Utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen”.

7 Specialmotivering

I specialmotiveringen räcker det inte att enbart upprepa den föreslagna lagtexten, utan där ska ges ytterligare information om det föreslagna innehållet i bestämmelserna till såväl riksdagen som lagtillämparen. Specialmotiveringen utgör den mest betydelsefulla rättskällan när det gäller att styra tolkningen och tillämpningen av lagen. Betydelsen av de enskilda bestämmelser som ingår i lagförslaget ska därför förklaras tydligt, bl.a. vilka ändringar de innebär för det rådande rättsläget. Detta åskådliggörs med exempel på situationer då bestämmelsen ska tillämpas. Även omständigheter som förts fram i utlåtandena kan vara användbara när praktiska tillämpningssituationer presenteras.

Om den ändring som föreslås i bestämmelsen närmast är av teknisk eller språklig natur, ska det nämnas i specialmotiveringen. Specialmotivering skrivs separat för varje lagförslag som ingår i propositionen.

I anvisningarna för avsnitt 4.1 nämns i vilka fall det räcker att ge specialmotiveringen i samband med de viktigaste förslagen.

Motiveringen ska följa samma lagtekniska indelning som i lagförslaget, vanligen samma ordning som paragraferna. Det är dock ibland ändamålsenligt att motivera paragrafer som har ett inbördes sammanhang samtidigt. En indelning enligt sammanhang är på sin plats t.ex. för att undvika att motiveringen upprepas. Det kan finnas skäl att avvika från paragrafordningen och ge motiveringen som en helhet t.ex. för paragrafer där det endast föreslås likadana eller liknande lagtekniska, språkliga eller andra formella ändringar. Om paragrafernas ordningsföljd inte följs vid presentationen, gäller det dock att minnas att tillämparen behöver finna motiveringen till bestämmelserna utan besvär.

Specialmotiveringen kan ges mellanrubriker enligt ärendegrupper, och ett sådant tillvägagångssätt är bra om det finns behov att skriva en gemensam inledande motivering till flera paragrafer.

I motiveringen ska sådana begrepp och uttryck i lagtexten förklaras som inte är kända i allmänspråket eller vars innebörd skiljer sig från den i allmänspråket.

Om innehållet i en föreslagen bestämmelse till skillnad från förslaget i övrigt grundar sig på eller annars har ett nära samband med en internationell förpliktelse som är bindande för Finland eller med EU-rätten, ska detta anges.

I fråga om en bestämmelse som innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning räcker det i allmänhet att konstatera att den innehåller ett bemyndigande för statsrådet eller ett ministerium att utfärda förordning eller ett bemyndigande för någon annan myndighet att utfärda föreskrifter.

Motiveringen till bestämmelser på lägre nivå än lag och till den föreslagna författningsnivån skrivs in i avsnitt 8 (Bestämmelser på lägre nivå än lag).

När det gäller ett lagrum som innehåller en ikraftträdandebestämmelse räcker det likaså att nämna att lagrummet innehåller en ikraftträdandebestämmelse och eventuellt övergångsbestämmelser.

Motiveringen till ikraftträdandetidpunkten samt till den övergångsperiod som behövs och de bestämmelser som gäller den skrivs in i avsnitt 9 (Ikraftträdande).

8 Bestämmelser på lägre nivå än lag

I avsnittet anges till vilken del regleringshelheten föreslås bli kompletterad med bestämmelser på lägre nivå än lag. De bestämmelser som innehåller bemyndiganden att utfärda normer på lägre nivå ska nämnas. Det huvudsakliga innehållet i de förordningar som planeras bli utfärdade med stöd av den föreslagna lagstiftningen beskrivs. Motiveringen kan grupperas utgående från vilka frågor som ska regleras genom en förordning av statsrådet, en förordning av ett ministerium eller eventuellt genom en förordning av republikens president samt vilka frågor som ska regleras genom föreskrifter i någon annan myndighets rättsnormer. De föreslagna författningsnivåerna ska motiveras. (Se Lainkirjoittajan opas, avsnitt 13.)

I avsnittet ska det också anges vilken reglering på lägre nivå än lag som föreslås bli upphävd. I synnerhet när det föreslås att bemyndiganden att utfärda förordning ska upphävas eller ändras, gäller det att komma ihåg att redogöra för vilken reglering som upphävs när en bestämmelse i en lag upphävs eller ändras.

Det är på sin plats att ta med utkast till förordningar i en bilaga till propositionen.

9 Ikraftträdande

I detta avsnitt redogörs för den tidpunkt då lagen planeras träda i kraft. I avsnittet utreds också vilka faktorer som inverkar på hur ikraftträdandetidpunkten bestäms. Sådana kan t.ex. vara det faktum att propositionen har samband med annan lagstiftning som är under beredning eller att det finns behov att reservera tid för verkställighetsåtgärder, såsom att få datasystem i skick, ge information och ordna utbildning.

Ikraftträdandetidpunkten ska om möjligt uppges som ett datum.

Det föreslås att lagen/lagarna träder i kraft den 1 januari 2019.

Det är inte alltid möjligt att ange ikraftträdandetidpunkten så exakt. För att riksdagsarbetet ska kunna planeras är det dock nödvändigt att den eftersträvade ikraftträdandetidpunkten skrivs så att åtminstone år och årstid anges.

Det föreslås att lagen/lagarna träder i kraft våren 2020.

Om det behövs en viss tid, som är längre än normalt, mellan stadfästande och ikraftträdande, ska också det nämnas, t.ex. så här:

Det föreslås att lagen/lagarna träder i kraft hösten 2021. På grund av de åtgärder som krävs för verkställigheten av lagen kan den dock träda i kraft tidigast sju månader efter det att den har antagits och blivit stadfäst.

Om något förslag måste sättas i kraft skyndsamt, ska orsakerna till detta tas upp i motiveringen. Skälen för att behandla en proposition skyndsamt måste vara vägande. I propositionen ska det också anges vilka skadliga konsekvenser en eventuell fördröjning av det planerade ikraftträdandet kan få.

Uttryck som är vaga med tanke på lagens ikraftträdandetidpunkt bör undvikas, såsom ”förslaget avses sättas i kraft genast när riksdagen har antagit det”. I allmänhet är det möjligt att i stället presentera en uppfattning om skälig ikraftträdandetidpunkt. Lagens planerade ikraftträdandetidpunkt ska alltid nämnas också i avsnittet om propositionens huvudsakliga innehåll.

10 Verkställighet och uppföljning

Om det har planerats särskilda åtgärder för verkställigheten efter det att den i propositionen föreslagna lagen har trätt i kraft, och riksdagen bör vara medveten om dem, ska åtgärderna tas upp i detta avsnitt. Exempel på sådana är åtgärder för att se till att det ansvar som hänför sig till verkställigheten av lagen realiseras eller att tolkningen och praxis är enhetlig.

I avsnittet redogörs också för hur man avser att följa hur lagen fungerar. Om undersökningar eller utredningar för att följa hur lagen fungerar har planerats redan under beredningsskedet, ska de nämnas.

11 Förhållande till andra propositioner

11.1 Samband med andra propositioner

Riksdagen ska ges exakt information om eventuella andra propositioner som ska beaktas vid behandlingen av den aktuella propositionen. Det behövs för att riksdagen ska kunna besluta i vilken ordning ärendena behandlas.

I avsnittet nämns sådana redan överlämnade propositioner och propositioner under beredning som riksdagsbehandlingen av den aktuella propositionen eller ikraftträdandet av de lagar som ingår i propositionen kan ha samband med. Om propositioner som redan är under behandling i riksdagen eller propositioner som ska överlämnas samtidigt som den aktuella propositionen innehåller förslag om ändring av samma bestämmelser som i den aktuella propositionen, ska bestämmelserna specificeras. Om propositionernas samband med varandra kan leda till att ikraftträdandet av någon lag flyttas till en senare tidpunkt än planerat, ska också detta anges.

Om det är fråga om att utarbeta en kompletterande proposition, ska detta avsnitt ges rubriken ”Den kompletterande propositionens förhållande till den ursprungliga propositionen”. Vid behov skrivs dessutom avsnittet ”Propositionernas förhållande till andra propositioner”. Se huvudavsnitt VIII.

11.2 Förhållande till budgetpropositionen

Detta avsnitt ska skrivas om propositionen innehåller ett lagförslag som hänför sig till budgetpropositionen eller tilläggsbudgetpropositionen och därför är avsedd att bli behandlad innan riksdagens godkänner budgeten eller tilläggsbudgeten. Ett lagförslag hänför sig till budgetpropositionen eller tilläggsbudgetpropositionen om den har samband med ett beslut om statsfinanserna som fattas via budgeten eller tilläggsbudgeten, dvs. påverkar beslutsdelen i ett anslagsmoment som finns i budgetpropositionen eller tilläggsbudgetpropositionen. Till beslutsdelen hör momentets sifferkod och namn, det anslag som beviljats under momentet samt ovannämnda motivering i förklaringsdelen som begränsar eller kompletterar momentets användningsändamål med standardinnehåll. Standardinnehållet enligt utgifternas art framgår av momentets sifferkod. 2

Sambandet med budgetpropositionen eller tilläggsbudgetpropositionen nämns t.ex. på följande sätt:

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den.

Det bör dessutom anges hur lagförslaget hänför sig till budgetpropositionen, med andra ord på vilket sätt lagförslaget påverkar t.ex. utgifter, inkomster eller ett anslags användningsändamål.

12 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Lagförslag ska beredas så att de överensstämmer med grundlagen. De ska uppfylla också de krav som följer av Europakonventionen och andra internationella människorättsförpliktelser som är bindande för Finland samt de skyldigheter som de grundläggande rättigheterna inom EU medför. Lagförslagen ska utarbetas med beaktande av rättspraxis i Europeiska människorättsdomstolen och EU-domstolen. (Se Lainkirjoittajan opas, avsnitten 3–13, Lainlaatijan EU-opas, avsnitten 1.5 och 2.)

Riksdagens grundlagsutskott ska ge utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag som föreläggs utskottet samt om deras förhållande till internationella människorättskonventioner. Avsnittet ska därför skrivas, om lagförslaget innehåller en eller flera bestämmelser vars grundlagsenlighet eller förhållande till en förpliktelse som gäller mänskliga rättigheter behöver bedömas. Om det råder osäkerhet om huruvida avsnittet behövs, ska det hellre skrivas än lämnas bort.

Avsnittet ska skrivas även om en bedömning av lagförslagets grundlagsenlighet skulle ha förts fram på annat ställe i propositionen. I motiveringen till lagstiftningsordningen är det då ändamålsenligt att hänvisa till dessa andra avsnitt av betydelse med tanke på grundlagen.

De konsekvenser propositionen väntas medföra för tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter samt internationella människorättsförpliktelser behandlas i avsnitt 4.2 (De huvudsakliga konsekvenserna). De kan inte ersättas med en motivering som gäller lagstiftningsordningen.

När propositionens förhållande till grundlagen beskrivs, ska det nämnas vilken paragraf i grundlagen eller vilken grundläggande rättighet det är fråga om. De bestämmelser i förslaget som mot bakgrund av grundlagen eller rättspraxis förefaller vara tvetydiga eller av principiell betydelse ska klart föras fram och specificeras. Om det föreligger en juridisk fråga som grundlagsutskottet inte tidigare tagit ställning till, ska också detta föras fram. Det anges här på vilka grunder bestämmelserna anses vara förenliga med grundlagen. Samtidigt redogörs för sådan utlåtandepraxis i grundlagsutskottet som är viktig med tanke på ärendet och vid behov också för de högsta domstolarnas rättspraxis. Utlåtandena och avgörandena ska specificeras. Det räcker inte att enbart konstatera att de föreslagna bestämmelserna uppfyller de krav som framgår av grundlagsutskottets utlåtandepraxis.

Om det är befogat att bedöma propositionen också med tanke på förpliktelser som gäller mänskliga rättigheter, ska det dessutom redogöras för rättspraxis i Europadomstolen och andra organ som övervakar efterlevnaden av människorättskonventioner samt vid behov rättspraxis i EU-domstolen.

Propositionens förhållande till grundlagen och internationella människorättsförpliktelser samt behovet av behandling i grundlagsutskottet ska bedömas i det ministerium som svarar för beredningen. Vid laglighetskontrollen av författningsförslag övervakar justitiekanslern regeringspropositionerna i sin helhet och fäster särskild vikt vid att propositionens förhållande till grundlagen och internationella människorättsförpliktelser bedöms på behörigt sätt. Justitiekanslern övervakar också att en begäran om utlåtande av grundlagsutskottet läggs fram när det juridiskt sett är motiverat med en sådan begäran. I slutet av avsnittet om förhållandet till grundlagen samt lagstiftningsordning ges det alltid en bedömning av lagförslagets lagstiftningsordning.

Avsnittet kan avslutas t.ex. på följande sätt:

På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Om det råder osäkerhet om ett lagförslags grundlagsenlighet eller förhållande till människorättskonventioner, tas det i avsnittet in i ett uttryckligt uttalande där det sägs att det är önskvärt att propositionen förs till grundlagsutskottet för behandling. Det bildar ett eget stycke efter bedömningen av lagstiftningsordningen.

Uttalandet skrivs inte, om inte en bedömning av propositionen i grundlagsutskottet verkligen behövs på grund av något tolkningsproblem. Om regeringen anser att lagförslaget behöver föras till grundlagsutskottet för behandling, avslutas avsnittet t.ex. på följande sätt:

Regeringen anser det dock önskvärt att grundlagsutskottet ger ett utlåtande i frågan.

Kläm

Motiveringen i propositionen avslutas med en kläm, som skrivs på följande sätt:

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

LAGFÖRSLAG

Om lagförslagen är två eller fler ska de numreras.

BILAGA/BILAGOR

Parallelltext/Parallelltexter

Förordningsutkast

Det är på sin plats att ta med utkast till förordningar som ska utfärdas med stöd av de föreslagna lagarna. De läggs till som bilaga till propositionen.

Andra bilagor

Fotnoter:
  • 1 Se t.ex. Regeringens proposition 59/2017 rd, 4.1 Ekonomiska konsekvenser.
  • 2 Budgetpropositionen, Detaljmotivering, Allmänt, Allmänna föreskrifter beträffande utgiftsmomenten

Nästa kapitel:

Innehållsförteckning Stäng